Rivning av Gammelbron i Gävle

Sedan 1500-talet har en träbro burit trafikanter över Gävleån, och efter den förödande stadsbranden 1869 byggdes den nuvarande bron – en charmig träkonstruktion som i dag är K-märkt och ett kulturhistoriskt kännemärke för Gävle.

Med sina över 120 år på nacken har bron varit en tålmodig följeslagare för generationer av gående och cyklister, men trästockarna började ge vika för dagens krav, vilket tvingade fram den mest omfattande renoveringen i modern tid.
Arbetsledare Mats Eriksson konstaterar att det unika med Gammelbron är dess organiska och sneda konstruktion – ”det finns inte en rät vinkel”, som han uttryckte det för P4 Gävleborg.

Renoveringsarbetet som inleddes den 24 februari 2025 innebär därför inte bara tekniskt slit, utan också ett hantverksmässigt pussel. Projektledaren Rickard Skytt berättar för P4 Gävleborg att lösningen blev att specialtillverka trädelar av limträ och furu, som sedan monteras ihop på plats som ett stort lego.
Resultatet blir visuellt identiskt med den ursprungliga konstruktionen från 1869, men betydligt tåligare och moderniserad, med bland annat inbyggda fjärrkylerör under en något högre broprofil.

Förberedelserna startade i slutet av februari 2025, vecka 8, med byggstaket, avspärrningar och etablering av ytor på båda sidor av ån. Vecka 9, den 24 februari, stängdes bron helt för gång- och cykeltrafik, och trafikanter hänvisas sedan dess till Drottningbron och Kungsbron. Om allt går enligt planerna öppnar bron igen i november 2025. Kommunen har inte officiellt kommenterat totalbudgeten i detalj, men enligt flera källor ligger kostnaden på cirka 14,6 miljoner kronor.
Det rymmer såväl hantverksdelar som logistik, ställningar och specialgjutningar – en investering i både funktion och kulturarv. En viktig aktör i projektet är Brinkab, en del av Veidekke, som har stått för montage av ställningar runt bron inför rivningsarbetet, i samarbete med Layher.

I samband med byggstarten fälldes även några träd på den norra sidan för att ge plats åt maskiner och byggytor, något som väckt både förståelse och oro bland lokalbefolkningen. Kulturarvsdebatten har inte låtit vänta på sig – många uppskattar bevarandet av det visuella arvet från 1800-talet, medan andra menar att man kanske borde ha byggt nytt med mer modern arkitektur.

Kommunen har dock betonat att en total omgestaltning av bron skulle ha krävt nya detaljplaner och riskerat att förlora ett av stadens mest kända historiska uttryck.
När P4 Gävleborg besökte platsen i mars, beskriver man hur det “blåste vinden över Gavleån medan arbetare i orange västar balanserade på ställningar och plockade isär det sista av gamla plankor”. Vidare intervjuade man Rickard Skytt, som pekade mot en sned bräda som hängde kvar i luften: “Vi tvingas följa den ursprungliga geometrin – det är just det som gör det både utmanande och värdefullt.”

Timelapse.se monterade en kamera på en platsbyggd ställning, kameran dokumenterade med mellan 1 och 3 minuters intervaller hela förloppet. Innan monteringen av timelapsekameran skedde, så gjordes även drönarflygning på plats. Efter att kameran monterats ned gjordes en ytterligare drönarflygning.
Här på hemsidan, samt på Veidekkes YouTube-kanal finns en timelapse-film som dokumenterar hela rivningen – en snabbspolad resa genom plockade träbalkar, gnisslande ställningar och påbörjad återuppbyggnad. Även musik i filmen är komponerad av timelapse.se.

När bron åter öppnas väntar en nygammal passage över ån – med säkrare gångytor, möjlighet till maskinell snöröjning, modern hållfasthet och ett uttryck som andas Gävles historia. Gammelbron visar hur det går att kombinera bevarande och funktion, dåtid och framtid, med respekt för träets patina och stadens själ.